Ja, jag har ju bara si så där tio tusen småsaker att packa ner/slänga, ett badrum plus kök att grovstäda, tvätt att tvätta och tvätt att hänga och hoppas på att den torkar imorgon. Jag är fortfarande vaken. Kroppen kokar precis som om jag har feber. Jag kan väl för fan inte få feber nu!?

Skit samma! När jag vaknar imorgon går jag ut med Ville, äter frukost, packar ner det sista och gör så gott jag kan. Just precis! Jag gör så gott jag kan :)

Jag är verkligen en stjärna på att blogga från mobilen också. Eller inte! Ni får ursäkta diverse stavfel samt konstiga tecken så här i början punkt

Konraktade vårat nya områdeskontor idag för att höra om det var möjligt för oss att hämta ut nycklarna innan kl 14 som det var sagt från början då hon som flyttar in här får hämta ut sin kl 13 på måndag. Hej kaos och kollision i trapphuset!
Det visade sig att det gick hur bra som helst. Vi får till och med hämta den på fredag :)


Hej då Märsta!!

Trots att det är så sjukt rörigt här hemma just nu är jag oerhört trygg. Fast det har nog inte med lägenheten i sig att göra. Att mysa ner mig i soffan med Davve och Ville är verkligen det bästa som finns ???

För en tid sedan fick vi hem alla Beckfilmer. Alltså precis alla. Ikväll tittar vi på "Mannen utan ansikte". Blir säkert en till. Vi får se. Hoppas ni andra har det bra i höstmörkret.

När jag har bra dagar, som idag till exempel så vill jag gärna passa på att umgås med nära och kära.
Så idag packade vi in oss i skrothögen och begav oss hem till Davves bror som fyller år. Där blev vi varmt välkomnande då de inte hade en aning om att vi skulle komma. Roligt!!

Jag har sån tur för Davves bror är ingen mindre än min allra bästa och äldsta väns pappa. Så vi är praktiskt taget familj nu :)
Lyckliga jag!

Att packa ihjäl sig inför en flytt när man befinner sig i mitt tillstånd är spännande. Eller?
Nuvarande tillstånd: Deprimerad, panikångest, en viss form av socialfobi plus att jag faktiskt vissa dagar är jävligt taggad över flytten och livet i allmänhet. Schizofren?!?! Jag tror fan det!

Tyck inte synd om mig för det hjälper inte. Jag älskar mitt liv och skulle inte byta det mot någon annans. (okej jag skulle inte banga på att vara Maria Montazami för en dag) men i grund och botten älskar jag mitt liv. Allt jag har och alla i min närhet. Mitt problem är att jag inte älskar mig själv. Men jag jobbar på det!
Jag tar en dag i taget och lever för stunden. Snart är jag bra igen!!

Men jag har accepterat läget och tar det tre timmar för mig att fylla en kartong så är det så! ;)