idag har jag ju som sagt sovmorgon. börjar inte jobba förrän 16:30 vilket är skönt eftersom jag började veckan med två långpass. både måndag och tisdag började arbetsdagen 08:30 - 14:30. därimellan har jag ett glapp på tre timmar. sen jobbar jag 16:30 - 21:30.  hade inte min brukare bott så nära mig som hon gör hade jag aldrig orkat med dom där passen i längden. men nu tar det mig ca 10 minuter att gå hem till henne. men jag har märkt att två långpass på raken är ungefär vad jag orkar. när jag har glappet på tre timmar brukar jag försöka hinna med sånt som måste göras. ni vet det vanliga. tvätta, städa, diska osv. men ibland är jag trött och då går jag hem och vilar mellan passen. den här veckan var det tänkt att jag skulle ha sex dagars arbete på raken, men nu behövde en av de andra assistenterna vara ledig från våran brukare i måndags och igår så därför jobbade jag långpass då istället för att göra det idag, och imorgon var det tänkt att jag skulle jobba morgon bara men nu blev jag helt ledig istället! tänk va bra det kan bli ibland. för övrigt så flyger tiden iväg när man jobbar så det är inte jobbigt på något vis. jag och min brukare har verkligen funnit varandra och vi har hur roligt som helst tillsammans. så på så vis skulle jag absolut inte ha något emot ifall att hon hade varit beviljad 24 timmars assistans varje dag och det var så att vi jobbade 24 timmar med sovande jour. men nu är det tyvärr inte så då hon bara är beviljad 10 timmar om dagen. i och med det så blir det då ett glapp på tre timmar. men vad gör väl det när jag för första gången i mitt liv går till jobbet utan klump i magen och ångest, utan att vara rädd för att dagen ska bli ett helvete.

hej jag heter frida och jag älskar mitt jobb!!!