Facebook.

Ett fenomen? Jag förundras varje dag av vad som basuneras ut på detta comunity. Framförallt det faktum att folk är villiga att dela med sig av i princip vad som helst av sitt privatliv bara för att någon ska "gilla" ens status.

Att trötta mammor lägger upp svartvita bilder på deras trötta trötta ansikten med så stora påsar under ögonen att dem skulle få plats med sin iPhpone där. Varför gör man det? Jo för att man hoppas att någon ska "gilla" bilden och förhoppningsvis skriva en kommentar också om hur sexig denna mamma är. Det är bara ett problem. Det finns inget sexigt med sliten hy och påsar under ögonen!

Nu blir jag förmodligen både lynchad och hatad av alla mammor där ute och det får jag ta. Jag har absolut ingenting emot småbarnsföräldrar tvärtom! Jag längtar verkligen till den dagen jag själv kan lägga upp bilder på mig och min nyfödda familj. Men man måste kanske inte välja att ta ett foto när man har varit vaken i 34 timmar med nyspydd axel, flottigt hår och gigantiska påsar under ögonen?  

Mammor är vackra och bäbisar är underbara. Det finns inget finare än att vara just mamma. Men piffa till dig för guds skull! Byt ut den nerspydda tröjan mot en ren, tvätta håret, piffa till dig själv med lite mascara och vips så har du en skitsnygg bild och folk kommer se dig som en skitsexig milf som det så fint kallas istället för ett slitet monster som ser ut att kunna gå till attack vilken sekund som helst.

Jag står huttrandes på balkongen och röker.

Det är många som är påväg till sina jobb men dem har varit tvunga att gå ut 10 minuter tidigare än vanligt.

För att skrapa rutorna.

Jag var ute och gick i morse.

Eller rättare sagt jag försökte motionera.

Heh... Snart är det vinter på riktigt. 

Alla kämpar febrilt men att inte tappa förståndet eller gå in i väggen nu när allt är så mörkt. Hur gör du för att inte tappa fotfästet och braka rakt in i väggen?

what if I said I've
seen a miracle?
what if I said my
dreams come true?
would you believe
I have seen these things
with my own eyes &
saw the world go dark & dead
& then go green & blue again

you're my Angel.
you're my Devil, too.
When you fall,
raise your eyes &
know the sun & moon
will rise &
lift you up in love,
above this mad raging zoo

What if I told you
you were beautiful?
with your scars & missing parts & your
painted face?
What if I  told you,
you were very necessary to the
chain, the vein, the children of
a young & foolish race?

you're my Angel.
you're my Devil, too.
When you fall,
raise your eyes &
know the sun & moon
will  rise &
lift you up in love,
above this raging zoo

what if I  said I
saw the future:
& the future was the
picture in your head?
what if I said to you to
paint another picture & you'd
wake up in  that future that you'd
painted, & you did?

 

Jonathan Johansson är ett geni.

Jag är fortfarande varken känd eller smal.

Skit samma.......

Jag är ju verkligen värdelös på det här asså! Fattar du inte? Jag är värdelös på att blogga! Säger alltid att "Nu ska jag bli bättre, nu ska jag blogga varje dag och lägga upp meningslösa bilder från mitt liv" som by the way ingen är intresserad av att se. Inte ens jag själv!

Hähähä!! Kommer osökt att tänka på när jag var liten och skrev dagbok. Ni vet när jag var så liten att det stod saker som "Idag är jag kär i han" och dagen efter " jag hatar han! idag är jag kär i honom istället för han hade en cool tröja på sig", ptja ni fattar vilken nivå det var på liksom. När jag skrev i mina dagböcker i alla fall så var jag ungefär lika dålig då som nu med att uppdatera och skriva kontinuerligt om vad som hände i mitt liv just då. Nu till det sjuka. På samma sätt som jag håller på och ber om ursäkt och har mig här är jag inte har skrivit på en månad skrev jag i min dagbok när jag var liten "förlåt mig dagboken för att jag inte har skrivit på länge men  det har hänt så mycket. berättar mer om det imorgon." Så gick det en månad igen!! Men hallå!!!! Vad trodde jag? Att dagboken skulle bli ledsen i ögat och tro att jag glömt bort det eller att jag inte tycker om den längre?! Tror inte det va. Samma sak gällande det här. Skärp dig Fridde!! Så viktig är du inte punkt

Motionsångest deluxe! Jag har lite feber idag och är allmänt risig men eftersom vi styrde upp värsta matschemat för hela veckan igår känner jag att jag inte har "råd" att inte gå idag. Fakk va irriterande. Hur som helst måste jag i alla fall gå ner till Willys och handla det jag behöver till den super duper braiga maten vi i fortsättningen ska äta. Suck!  

Förlåt mig men jag blev lite sur faktiskt.  Jag vill verkligen. Men jag orkar inte. Och då får jag rå ångest...   Helvete!

Nåja, jag börjar i alla fall inte förrän kl 13 idag och det är skönt. En endaste mattelektion bara. Nästa vecka har jag nationellt prov i skiten och det får mig automatiskt att känna mig som 16 igen. Enda skillnaden nu är att jag faktiskt bryr mig. Vi får se hur det går, jag måste ju läsa Matte B också om jag ska komma in på Södertörn sen så det är bara att kämpa på.

Jag tror att motionen idag får bli promenaden ner till Willys när jag slutat. Nu tänker jag lyssna på Heart och dricka en jävla massa vatten.

Hej!!

God morgon världen! Idag ska jag och lillebror hämta farmor från stället hon bor på och ta med henne hem till mamma och pappa :)

Det ska bli så roligt och jag har sett fram emot det här hela veckan :D

Farmor har inte varit iväg på några utflykter de senaste åren annat än läkarbesök så det gör det hela extra roligt!

Så nu är det dags att göra sig klar. Hörs sen!!! 

Solen skiner men jag är förbannad idag.

Skitsur och bitter faktiskt.

Det finns en sak jag verkligen verkligen vill ha, och det är så jävla töntigt att jag skäms en smula. Butt still, jag vill ha!

Men Fridde är inte kreditvänlig och får lida för sina gamla misstag.

Jag vill ha så jävla gärna att jag inte kan tänka på annat just nu. För sån är jag. Jag blir manisk. En mindre bra egenskap i det här sammanhanget....

Så idag sitter jag här och tycker synd om mig själv..  Ja det gör jag!

Allt jag vill ha är en vit iPhone 4.

Efter att i 35 minuter ha blivit piskad i ansiktet av både blåst och regn är jag åter inne.

Min grapefrukt sprutar mitt öga fullt med svidande c-vitamin. Jag är i så dålig form när jag går att mina smalben värker som 10 benhinneinflammationer tillsammans. Sen det faktum att de ända promenadvänliga skorna jag har är mina Converse kanske hjälper smärtan lite på traven?

Men seriöst! Jag är trött på att se min mage hänga ut/över oavsett vad jag har på mig. Jag är trött på att inte kunna måla mina tånaglar enkelt genom att bara placera foten på bordskanten böja mig framåt och applicera mitt lack. Men nej! Det går inte för min mage är i vägen. Jag är trött på att även om jag kommer i byxorna jag vill ha så kan jag inte ha just den tröjan jag tänkt till för då ser man hängsäcken som putar ut under gylfpartiet.

Att äta rätt är ingen konst. Men att ha råd att äta rätt är desto svårare. Allt är ju svindyrt! Klart jag vill ha grönsaker och bönor och va fan man nu ska ha till allt för att få ihop den perfekt balanserade kosten. Men allt kostar ju så sjukt mycket pengar.

Det finns inga ursäkter längre för jag har bestämt mig! Och ja, jag vet att jag sagt det förut men uppriktigt sagt skiter jag i vad ni tycker och tänker. Det här är min grej och jag gör det för mig. Skitsamma om jag lägger av och börjar igen. Låt mig göra det då. Jag gör det på mitt sätt och det är väl då saker och ting blir bäst?

Idag fick jag i alla fall i mig den perfekt balanserade frukosten. Efter min promenad dessutom!

"Så nu ska det här fattiga fettot gå ut och ta sig en liten rök!"